Happy fettisdag!
Idag är en riktigt fin dag även om jag är rätt sliten, men vad gör det om hundra år!
Upp lite innan 6 imorse, fixade oss och sen iväg. Jag körde Leo till Johanna och hann även med att köpa kaffe och gå in på maxi vid 7 på morgonen! (Ska nog börja storhandla då, för inge folk och helt färska grejer. Var fullt med brödgubbar som fyllde på brödhyllan bland annat, mums!)
Var färdiga vid halv 5 så drog vi sedan för att hämta lillegris. Köpte med oss vaniljsemlor på vägen och diskuterade vidare om jag är bortskämd eller inte.
Vad tycker ni ?
Jag har alltid fått höra att jag varit och är jäkligt bortskämd men där ville Gordon inte hålla med. Nog för att jag har det jäääävligt bra, nästan oförskämt bra, har jag alltid fått jobba för det. Jag har aldrig fått hjälp ekonomiskt från mina föräldrar eller genom deras kontakter fått något som hjälpt mig något särskilt. Skolan har jag fått kämpa mig igenom bitvis för att uppnå de resultat jag gjorde, även om jag haft det någorlunda lätt. När jag flyttade hemifrån som 16åring fick jag själv extraknäcka och spara - hade ungefär 600 kr i mån att lägga på mat. Mamma o pappa hjälpte visserligen till med hyran men eftersom de är skilda och om jag bott hos någon heltid hade ändå den ene fått betala underhållsbidraget till den jag bodde hos, så dessa pengar gick istället till min hyra. Jag har sedan, helt själv, fixat alla de jobb och praktikplatser jag haft. Jag har slitit, tro mig.
Jag har kämpat med olika typer av komplex och mått oerhört dåligt i perioder men vilket jag inte riktigt talat öppet om utan valt att klara det på egen hand. Vår Norgeresa fixade vi helt på egen hand, även flytten till Göteborg.
Så jag vet inte, nog kanske har jag haft tur med mycket men det ligger väldigt mycket slit bakom det och Gordon iallafall anser att jag är oerhört givmild och generös, jag vill dom jag tycker om det bästa!
Men sen måste jag ju även nämna att utan min underbara familj hade inte allt varit möjligt, tack för att ni låtit mig bo hemma i perioder, hjälpt mig uppnå en del av mina drömmar och ALLTID funnits där för mig när jag behövt.
Sen kanske det är värt att nämna att nog är jag väldigt envis, enveten och när jag har ett mål ger jag inte upp förren jag uppnått det eller bytt riktning.
Något som jag är jävligt stolt över iallafall är att jag hela tiden följer mitt hjärta ; jag har tackat nej till fast anställning, jag har flyttat , jag har bytt jobb, hoppat av utbildning, skaffat hund, varit sambo snart i 3 år, rest, älskat och valt bort vänner jag inte längre har något utbyte av.
Jag tänker inte leva mitt liv tillsammans med folk som inte vill mitt bästa, (kanske låter ego men det är ömsesidigt, jag vill inte umgås med folk om JAG inte vill deras bästa), jag tänker inte bo på ett ställe som gör mig rastlös o olycklig. Visst kan jag känna mig ensam ibland men de känslorna är som bortblåsta när jag väl får umgås med de vänner som betyder mest för mig. Herregud vilken energi det ger!
Jag ska bo på min gård , med mina djur, barn, man och leva min dröm.
Äsch vilket klyschigt inlägg men what a hell!
BTW, jag är nu GODKÄND PÅ HÄLSOPEDAGOGIKEN!!! WOoooooiii! Mina första 15 hp är nu fixade!
Nu sova, för imorgon bitti är det till läkaren och få min dom. Jag hoppas att han har en mirakelkur som gör att jag slipper operation, medicin och annat tjaffs!
Puss!
Igår blev en bra dag med långprommis med lilleman, storhandling med älskling och sen i säng tidigt. Dock kunde varken jag eller Gordon sova särskilt bra då grannen under har börjat kolla på nyheterna på skit hög volym, hela nätterna! Undrar om hon sover till det?
Upp lite innan 6 imorse, fixade oss och sen iväg. Jag körde Leo till Johanna och hann även med att köpa kaffe och gå in på maxi vid 7 på morgonen! (Ska nog börja storhandla då, för inge folk och helt färska grejer. Var fullt med brödgubbar som fyllde på brödhyllan bland annat, mums!)
Sen iväg för att hjälpa Gordon att städa ett hus på 250 kvm! Dagen har gått i ett och jag har drömt mig iväg till när det är vår tur att skaffa ett hus - men kommer nog bli så att vi bygger ett eget eftersom jag börjar få en bild i mitt huvud precis hur jag vill ha det! Så det så! Så dags att börja spara...
Var färdiga vid halv 5 så drog vi sedan för att hämta lillegris. Köpte med oss vaniljsemlor på vägen och diskuterade vidare om jag är bortskämd eller inte.
Vad tycker ni ?
Jag har alltid fått höra att jag varit och är jäkligt bortskämd men där ville Gordon inte hålla med. Nog för att jag har det jäääävligt bra, nästan oförskämt bra, har jag alltid fått jobba för det. Jag har aldrig fått hjälp ekonomiskt från mina föräldrar eller genom deras kontakter fått något som hjälpt mig något särskilt. Skolan har jag fått kämpa mig igenom bitvis för att uppnå de resultat jag gjorde, även om jag haft det någorlunda lätt. När jag flyttade hemifrån som 16åring fick jag själv extraknäcka och spara - hade ungefär 600 kr i mån att lägga på mat. Mamma o pappa hjälpte visserligen till med hyran men eftersom de är skilda och om jag bott hos någon heltid hade ändå den ene fått betala underhållsbidraget till den jag bodde hos, så dessa pengar gick istället till min hyra. Jag har sedan, helt själv, fixat alla de jobb och praktikplatser jag haft. Jag har slitit, tro mig.
Jag har kämpat med olika typer av komplex och mått oerhört dåligt i perioder men vilket jag inte riktigt talat öppet om utan valt att klara det på egen hand. Vår Norgeresa fixade vi helt på egen hand, även flytten till Göteborg.
Så jag vet inte, nog kanske har jag haft tur med mycket men det ligger väldigt mycket slit bakom det och Gordon iallafall anser att jag är oerhört givmild och generös, jag vill dom jag tycker om det bästa!
Men sen måste jag ju även nämna att utan min underbara familj hade inte allt varit möjligt, tack för att ni låtit mig bo hemma i perioder, hjälpt mig uppnå en del av mina drömmar och ALLTID funnits där för mig när jag behövt.
Sen kanske det är värt att nämna att nog är jag väldigt envis, enveten och när jag har ett mål ger jag inte upp förren jag uppnått det eller bytt riktning.
Något som jag är jävligt stolt över iallafall är att jag hela tiden följer mitt hjärta ; jag har tackat nej till fast anställning, jag har flyttat , jag har bytt jobb, hoppat av utbildning, skaffat hund, varit sambo snart i 3 år, rest, älskat och valt bort vänner jag inte längre har något utbyte av.
Jag tänker inte leva mitt liv tillsammans med folk som inte vill mitt bästa, (kanske låter ego men det är ömsesidigt, jag vill inte umgås med folk om JAG inte vill deras bästa), jag tänker inte bo på ett ställe som gör mig rastlös o olycklig. Visst kan jag känna mig ensam ibland men de känslorna är som bortblåsta när jag väl får umgås med de vänner som betyder mest för mig. Herregud vilken energi det ger!
Jag ska bo på min gård , med mina djur, barn, man och leva min dröm.
Äsch vilket klyschigt inlägg men what a hell!
BTW, jag är nu GODKÄND PÅ HÄLSOPEDAGOGIKEN!!! WOoooooiii! Mina första 15 hp är nu fixade!
Nu sova, för imorgon bitti är det till läkaren och få min dom. Jag hoppas att han har en mirakelkur som gör att jag slipper operation, medicin och annat tjaffs!
Puss!
Kommentarer
Trackback
